Arkitekt

Vad är en arkitekt?

Arkitekt är titeln på upphovspersonen till ett arkitektur objekt (hus, flervåningshus, statsområde mm.). Ordet kommer från latinska “architectus” eller grekiskans “arkhitekton” från början. Det latinska eller grekiska ursprunget skulle kunna översättas till mästare i byggnadskonst. En person med titeln arkitekt kan ha en akademisk examen (detta är inget krav i Sverige, mer om detta längre ner i artikeln) och kan agera i olika roller inom inredningsarkitektur, stadsplanering och landskapsarkitektur för att nämna några exempel. Mer specifikt vad en arkitekt gör går vi igenom härnäst.

 

Vad gör en arkitekt?

Arkitekter utformar husdesign, byggnader, stadsrum och ibland hela städer. Omfattningen av en arkitekts arbete varierar kraftigt beroende på projektet i fråga, liksom på arkitektens erfarenhet och utbildning. På en grundläggande nivå utformar arkitekter strukturer som bidrar till att uppfylla en uppsättning behov eller mål. En bostadsarkitekt utformar till exempel bostäder som uppfyller vissa specifikationer. Exempel på detta är utformning, material som används i konstruktionen, storlek på rum och badrum. Allt detta för att anpassa behoven och livsstilen hos de personer som ska leva och bo i bostaden.

Arkitekter har många olika roller. Beroende på var de befinner sig i sin karriär och deras personliga preferenser kan exempelvis vissa arkitekter fokusera specifikt på projektledning eller inredningsdesign medan andra kan specialisera sig på teknisk ritning eller CAD-teknik.

Du kanske tycker det låter intressant av att påbörja en karriär inom arkitektur, men undrar vart ska man börja?

 

Hur blir man arkitekt i Sverige?

Den vanligaste vägen är att du tar en examen från ett av de fyra universitet i Sverige som har rätt att examinera arkitekter: Chalmers, KTH, Lund och Umeå även om det egentligen inte finns krav på utbildning i Sverige för att få arbeta som arkitekt. Till skillnad från många andra länder i EU är arkitekt inte en skyddad titel.

Däremot är det vanligt att du som har en arkitekt examen (5 års avklarade studier) och har arbetat minst två år kan beviljas den skyddade titeln SAR/MSA. Denna titel fungerar som en kvalitetsgaranti för arkitekter och utfärdas av fack och branschorganisationen Sveriges arkitekter. Du behöver även vara medlem i i Sveriges Arkitekter för att erhålla yrkestiteln.

Det finns ytterligare tre yrkestitlar som Sveriges arkitekter utfärdar:

• SIR/MSA inredningsarkitekt
• FPR/MSA planeringsarkitekt
• LAR/MSA landskapsarkitekt

Går du i tankarna på att utbilda dig till arkitekt? Då kanske du undrar hur en ingenjör skiljer sig från en arkitekt.

Vad är skillnaden mellan en arkitekt och en ingenjör?

Arkitekter och ingenjörer arbetar ofta sida vid sida på byggprojekt, men deras roller och ansvarsområden skiljer sig åt.

En arkitekt fokuserar på att utforma byggnadens utseende och estetik, samt säkerställa att utrymmet är funktionellt och bekvämt för människor att använda. Arkitekter arbetar också med kunder för att förstå deras vision och översätta den till en verklig byggnad.

En ingenjör, å andra sidan, inriktar sig mer på de tekniska aspekterna av byggnadsstrukturen. De tar fram lösningar för att säkerställa att byggnaden kan stå emot olika krafter och belastningar, och att alla system fungerar som de ska. Detta kan inkludera arbete med strukturella system, elektriska system och VVS (värme, ventilation och luftkonditionering).

Ok men vad kan man förvänta sig i lön om man väljer att utbilda sig till arkitekt? och vilka färdigheter krävs av en arkitekt?

 

Hur mycket tjänar en arkitekt?

Lönen för en arkitekt varierar beroende på erfarenhet, region och arbetsmiljö. Enligt statistik är genomsnittslönen för en arkitekt i Sverige omkring 40 000 – 45 000 SEK per månad.

Det bör noteras att denna siffra kan skifta, eftersom faktorer som arbetsplatsens storlek och arkitektens specialisering spelar in.

Erfarenhetsnivå och ytterligare certifieringar kan också påverka lönen för en arkitekt betydligt.

 

Vilka är de viktigaste färdigheterna som krävs för att bli en bra arkitekt?

En skicklig arkitekt måste ha en rad olika färdigheter. Exempel på detta är kreativ design, teknisk ritteknik och expertis inom CAD, erfarenhet av byggledning och förståelse för byggnadsbestämmelser. Det beror dock på vilket område som arkitekten väljer att specialisera sig inom.

I nästa stycke dyker vi ner mer specifikt i vilka verktyg en arkitekt behöver kunna hantera.

Vilka verktyg använder en arkitekt?

Arkitekter använder en rad olika verktyg för att kunna genomföra sitt arbete effektivt. I den digitala eran är mjukvaruprogram som AutoCAD, SketchUp och Revit standardverktyg för de flesta arkitekter. Dessa program tillåter arkitekter att skapa detaljerade 3D-modeller av sina skisser och simulera olika aspekter av byggnadens konstruktion och funktion.

Dessutom används ofta Photoshop, Illustrator och andra grafiska program för att skapa realistiska renderingar och presentationer av arkitektoniska projekt. Traditionella verktyg som ritplattor, linjaler, skalor och pennor används även, särskilt i de tidiga skedena av designprocessen.

Slutligen är kommunikationsverktyg oerhört viktiga för en arkitekt. Detta kan inkludera allt från traditionell e-post och videomötes-verktyg till projektledningsverktyg och delade digitala arbetsytor. Dessa verktyg hjälper arkitekter att samarbeta effektivt med klienter, byggentreprenörer och andra arkitekter i större projekt.

Spännande men vilka är de vanligaste nischerna för arkitekter?

 

Vanliga roller och fokusområden för arkitekter

Det finns flera huvudspår som en arkitekt kan välja att specialisera sig inom. Detta är några utöver “vanliga” arkitekt spåret:

• Inredningsarkitekt
• Landskapsarkitekt
• Planarkitekt
• Trädgårdsarkitekt

Vidare finns det ytterligare underliggande områden att nischa in sig inom.

 

Specialistområden för arkitekter

Inom arkitektur finns det flera specialiseringar som arkitekter kan välja att fokusera på. Här är några vanliga specialiseringar inom arkitektur:

1. Bostadsarkitektur: Design och planering av bostäder som en- och flerfamiljshus, lägenheter, radhus och andra bostadstyper.
2. Kommersiell arkitektur: Fokus på kommersiella byggnader såsom kontor, hotell, butiker, shoppingcenter och restauranger.
3. Industriell arkitektur: Design och planering av industribyggnader, fabriker, lager och produktionsanläggningar.
4. Offentlig arkitektur: Utformning av offentliga byggnader och platser, såsom skolor, sjukhus, bibliotek, kulturcentra, parker och torg.
5. Stadsplanering: Planering och utformning av stads- och samhällsstrukturer, inklusive infrastruktur, transport och offentliga utrymmen.
6. Hållbar arkitektur: Fokus på miljövänlig och energieffektiv design, med användning av hållbara material och tekniker för att minska byggnaders miljöpåverkan.
7. Restaureringsarkitektur: Renovering och bevarande av historiska byggnader och kulturarv, med respekt för deras ursprungliga arkitektur och estetik.
8. Inredningsarkitektur: Utformning av inredningen i byggnader, inklusive möbler, belysning, färgsättning och materialval.
9. Landskapsarkitektur: Planering och design av utomhusområden, parker, trädgårdar och andra grönområden.
10. Digital arkitektur: Användning av avancerad teknik, såsom 3D-modellering, virtuell verklighet och parametrisk design, för att utveckla och visualisera arkitektoniska koncept.

Det finns också många andra nischer och specialområden inom arkitektur som arkitekter kan välja att utforska. Dessa kan inkludera akustisk design, belysningsdesign, prefabricerad konstruktion och mycket mer.

Ok, men om man är beställare, vad kan man förvänta sig för kostnader om man anlitar en arkitekt?

 

Hur mycket kostar en arkitekt?

Detta varierar i stor utsträckning beroende på projekt och vilken arkitekt eller vilket arkitektkontor du anlitar. Det kan variera från 600 kr och upp mot flera tusen kronor per timme beroende på erfarenhet och uppdragets komplexitet. Läs mer om vad en arkitekt kostar här.

 

Uppstartsprocess för en arkitekt

En process för en arkitekt kan innefatta allt från hantering av den arkitektoniska designen och ritningsprocessen samt att vara involverad i byggandet och slutförandet av projektet.

Uppstartsprocessen ser ofta annorlunda ut för en arkitekt som arbetar med bostäder än för en arkitekt som arbetar med exempelvis kommersiella eller industriella projekt.

En skissbok, en vinkelmätare och en kompass är bara några av de verktyg som kan användas i en arkitekts uppstartsprocess. Som en del av denna process använder arkitekter ofta ett CAD-program (Computer Aided Design) för att skapa ritningar eller 3D-modeller för att visa kunderna hur deras idéer kommer att se ut innan de börjar bygga något från grunden.

 

Avslutningsvis – Arkitekthjälp, det är värt det!

Oavsett om du är en privatperson eller ett företag så är det många faktorer att beakta när du behöver arkitekthjälp. Är det exempelvis viktigt att arkitekten finns lokalt i Stockholm, Göteborg eller Malmö? Och vilken specialistkompetens behöver du? Behöver du hjälp med bygglov? Det finns många frågor som du behöver svar på och som gör att utvärderingsprocessen kan bli snorig och ta mycket tid.

Låt oss hjälpa dig hitta rätt snabbare med hjälp av vår plattform med arkitekter och byråer. Fyll i formuläret så hjälper vi dig att filtrera och återkommer med de bäst lämpade arkitekterna för just ditt projekt.